Framtidens kollektivtrafik – ett attraktivare resande

Text: Anette Bodinger

John Hultén, föreståndare för kunskapscentret för kollektivtrafik, K2, i Lund.
John Hultén, föreståndare för kunskapscentret för kollektivtrafik, K2, i Lund.
– Framtidens kollektivtrafik kommer sannolikt att ha ett större utbud med en bättre service som lockar många fler människor än i dag. Det säger John Hultén, föreståndare för kunskapscentret för kollektivtrafik, K2, i Lund.

K2 är nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik med fokus på forskning och kompetensutveckling. När det gäller framtidens kollektivtrafik är branschens målsättning att fördubbla andelen som reser kollektivt. I praktiken kräver det en gradvis förflyttning från privat bilresande till andra, mer kollektiva trafikslag. Men även människors attityder och förhållningssätt måste förändras. För att det ska ske behövs både mer forskning och ett utvecklat samarbete mellan akademi och bransch, menar Hultén.
– Jag tror vi går mot en utveckling där människor tänker mer i termer av att förflytta sig smidigt och effektivt utifrån de behov som finns, och mindre på att äga sitt eget transportmedel. Att det i stället för att äga en egen bil kommer att handla om en tjänst som man vill komma i åtnjutande av, säger John Hultén.
På så vis, menar John Hultén, blir en väl fungerande kollektivtrafik intressant för fler människor.
– Ett sådant scenario kan till exempel innebära att bilpooler och elcyklar kommer att bidra till att många kan kombinera sitt resande från dörr till dörr på ett bättre och mer aktivt sätt än idag. Kollektivtrafiken är själva stommen i den visionen, den plattform som jag tror att många städer kommer att utvecklas ifrån.

Finansiering
För att visionen ska bli verklighet krävs stora och dyra investeringar, inte minst när det handlar om att bygga i våra större städer där det ofta krävs komplicerade ingrepp i miljön.
– Skattefinansiering kommer sannolikt att vara en fortsatt viktig del i finansieringen av kollektivtrafiksatsningar. Men man kan också tänka sig inslag av privatfinansiering och olika typer av avgiftssystem som möjliggör ökade kollektivtrafikinvesteringar.
Trängselskatten i Stockholm är ett sådant exempel.
– Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana finansieras delvis av trängselskatten. På så vis slås flera flugor i en smäll. När fler går över till att åka kollektivt minskas trängseln på bilsystemet, samtidigt som skatten skapar ekonomiska resurser som satsas på kollektivtrafiken. Den typen av smarta lösningar vill vi på K2 vara med och bidra till.

Publicerad: 28 september, 2015