Höghastighetsbanan riggar
för produktionsplanering

Text: Christina B. Winroth & Anette Bodinger
Foto: Stefan Nilsson/SJ
Foto: Stefan Nilsson/SJ

Ostlänken är en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping för tåg upp till 320 kilometer i timmen. Byggstart kommer successivt att ske under 2017–2021 med trafikstart 2028. Mycket snart börjar Trafikverket rigga för produktionsstart.

Ali Sadeghi, projektchef Ostlänken.
Ali Sadeghi, projektchef Ostlänken.

Idag är åtta av Ostlänkens tio järnvägsplaner påbörjade och tillåtlighetsansökan till regeringen är i det närmaste färdig. Under hösten kommer projektet även att ha produktionsstrategin på plats för hur det kommande bygget skall upphandlas.
– Sammanfattningsvis är vi igång med 80 procent av planeringen och att vi behöver inom kort börja rigga för produktion, säger Ostlänkens projektchef Ali Sadeghi.
Produktionen av höghastighetsbanan kommer att delas upp i 10-15 mycket stora anläggningsentreprenader med blandade entreprenads- och ersättningsformer där grunden är totalentreprenader. Storleken kommer att ligga mellan en och en halv och tre miljarder kronor.
– Upphandlingstidplanen är ännu inte fastställd, men för att bli klara 2028 kommer både upphandlings- och produktionstidplan att bli tajt. Om möjligt, planerar vi att ställa ut vår strategi- och produktionsplanering på webben där en enkät kommer att kopplas till materialet, allt i syfte för att ytterligare inhämta marknadens synpunkter kring upplägget, upplyser Ali Sadeghi.

Entreprenörer
Liksom i Västlänken kommer ECI-konceptet (Early Contract Involvement) att vara aktuellt i ett par delprojekt.
– Entreprenörmarknadens signal rörande tidig projektdelaktighet är tydlig, ”Ju tidigare desto bättre” är svaret vi får. Tanken kring hur tidigt det är möjligt att involvera en entreprenör är minst sagt kittlande, konstaterar Ali Sadeghi.
Ett dilemma för projektet är att det ännu inte finns några raka besked att ge de 1303 fastighetsägare vars fastigheter ligger inom den planerade järnvägskorridoren.
– Många av dem har en längre tid tvingats leva med ovissheten huruvida deras fastigheter kommer att påverkas för att bana väg för Ostlänken. Det vore skönt att så snart kom möjligt kunna ge ett tydligt besked vad som kommer att gälla. Jag kan bara beklaga fastighetsägarnas situation och poängtera att vi gör allt som står i vår makt för att kunna ge klarhet. Så snart vi har vårt tillstånd kan vi tala om var spåren kommer att gå; då kommer besked att kunna ges, lovar Ali Sadeghi.

Torbjörn Spetz, divisionschef Infrastruktur, COWI.
Torbjörn Spetz, divisionschef Infrastruktur, COWI.

Längsta etappen
I somras utsåg Trafikverket ansvarig teknisk konsult för den tredje etappen av Ostlänken. Uppdraget gick till COWI som ska ta fram järnvägsplan och systemhandling för 7,5 mil av sträckan, från Norrköping via Nyköping, med ny station vid Skavsta flygplats, till Trosa.
– Rent konkret handlar det om att vi ska hitta en sträckning för järnvägen och se hur vi ska ta oss förbi olika hinder vilket bland annat kommer att innebära en hel del broar och andra konstruktioner. Sträckan går genom ett känsligt landskap och de många hänsyn som ska tas i projekteringen gör det hela extra utmanande säger Torbjörn Spetz, divisionschef Infrastruktur, COWI.
Utmanande är också att det handlar om tillkomsten av Sveriges första höghastighetsbana. Här ska det inte bara byggas en ny järnväg, här ska det byggas historia.
– För COWI:s del är det extra roligt eftersom vi varit med från början i arbetet med Ostlänken. För knappt tio år sedan fick vi Trafikverkets förtroende att ta fram den järnvägsutredning som legat till grund för stora delar av projektet, berättar Torbjörn Spetz.

Kompetent team
För att klara den nya utmaningen har COWI formerat ett starkt projektteam där bl.a. det franska bolaget Systra bidrar med expertis.
– Systra är en stark partner med stor praktisk erfarenhet från höghastighetsprojekt över hela världen. I teamet ingår även ett antal svenska specialistbolag. Sammantaget har vi ett mycket kompetent team med medarbetare som kompletterar varandras kunskaper på ett bra sätt.
Just nu är projektteamet inne i en intensiv planeringsfas där sträckan noggrant analyseras utifrån hur mycket utredning och arbete som krävs för att i nästa steg kunna ta fram en färdig systemhandling, järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning.
– Det är få förunnat att få följa ett infrastrukturprojekt av den här digniteteten på så nära håll. Vår förhoppning är förstås att vara involverade även i själva byggfasen och så småningom få se tågen susa fram i 320 kilometer i timmen, säger Torbjörn Spetz.

Publicerad: 29 september, 2015

Testing text