Nya pengar till järnvägs­underhåll välkomnas

Text: Cristina Leifland
Foto: Ryno Quantz
Foto: Ryno Quantz

Robert Röder, ordförande för Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer och vd på Strukton Rail AB, välkomnar regeringens satsning på järnvägen.
– Högst prioritet har att komma till rätta med de frekventa störningarna, säger han.

Robert Röder, ordförande för Sveriges järnvägsentreprenörer. Foto: Cerca media
Robert Röder, ordförande för Sveriges järnvägsentreprenörer. Foto: Cerca media

Regeringen aviserar i vårbudgeten en extrasatsning på järnvägen med 620 miljoner kronor under 2015 och ytterligare drygt 1,2 miljarder kronor per år fram till 2018. Pengarna ska gå till förbättrat underhåll och att åtgärda de förslitningar och brister som järnvägen idag brottas med. Enligt Trafikverkets analyser kostar tågförseningarna samhället ungefär fem miljarder kronor per år och nu ska gamla och slitna komponenter, bland annat växlar, kontaktledningar, ställverk och räls, bytas ut.
– Situationen beror på att vi har sett en kraftig ökning av trafiken under senaste 20 åren, samtidigt som underhållet har halkat efter under en längre tid. Det är glädjande att det finns en hög medvetenhet hos Trafikverket om behoven och en ambition att samarbeta för att hitta de bästa lösningarna, säger Robert Röder.

Komplext arbete
Han framhåller att upprustningen av den svenska järnvägen innebär ett komplext och långsiktigt arbete. Sverige är ett vidsträckt land, med många mil järnväg och få tvärförbindelser eller möjligheter till ersättningstrafik. Det finns gott om flaskhalsar och andra områden där kapaciteten inte räcker till. Men den eftersatta järnvägen är ändå inget typiskt svenskt fenomen.
– Vi delar problemen med många andra europeiska länder, även om förutsättningarna förstås ser lite olika ut. Problemen med ett ökande trafiktryck och mindre tid för spårunderhåll är desamma oavsett om ländernas järnvägsunderhåll är konkurrensutsatt eller inte. Alla de större länderna i EU, exempelvis Tyskland, Frankrike och Storbritannien, brottas med samma frågor. Det finns stora kapacitetsbrister och problem med punktlighet. En utredning från Storbritannien visar att både problembild och slutsatser är väldigt lika de svenska, säger Robert Röder.
Även om mycket arbete återstår anser han att Sverige är på rätt väg. Det finns en samsyn kring problemen, bland såväl politiker som tekniska experter och branschens olika aktörer. Pengar har avsatts och det finns en stark vilja att samarbeta med öppenhet och transparens.
– Det gäller att hela tiden göra rätt prioriteringar och avvägningar. Allt tyder på att järnvägstrafiken kommer att fortsätta öka för såväl persontransporter som gods. Det är oerhört positivt, men vi behöver samtidigt hitta en rimlig nivå där vi kan arbeta för att järnvägen ska kunna samsas med och bidra till andra viktiga samhällsfunktioner. Den balansen behöver vi om järnvägen ska kunna möta framtidens behov.

Publicerad: 28 september, 2015